Mitt trettionde träningspass körde jag nu förra Onsdagen, dock så kommer det här inlägget upp ett par dagar senare i och med att jag inte haft tid till att sätta mig ner och skriva om det. Har haft en del att göra dessa dagarna och inte varit hemma speciellt mycket.

 

Passet började självklart med cykling i 10 minuter och sedan 10 minuter på roddmaskinen. Jag gick ner på golvet direkt efter uppvärmingen och gjorde mina i vanliga fall brits övningar där istället. Bäckenlyft, situps, benpendling, bensträckning och ryggövning. jag gjorde även en annan variant gällande ryggövningen där jag inte nuddade golvet med händerna eller armarna. Sträckte ut dem framför mig som om jag skulle dyka ner i vattnet och drog dem mot mig när jag gick upp för att det ska kännas i skulderbladen. Sträckte även ut ryggen lite och fick därefter hjälp med att sträcka/töja ut benen en del liggandes på först mage och sedan rygg. Jag fick resa mig ifrån golvet ett par gånger med hjälp utav föremål och avslutade sedan hela passet med ett armpass med hjälp utav en maskin. Jag tror att det var allt jag gjorde, jag kommer iallafall inte på någonting annat just nu när jag försöker att tänka efter.

Det blev mycket prat angående mina framsteg sen första gången jag började träna uppe på Spenshult. Det är väldigt ledsamt men för mig är det både skönt och nyttligt att prata om det ibland då jag kan se mer hur mycket bättre jag faktiskt har blivit bara sen dess.
Det går långsamt framåt, men det viktigaste är att jag gör framsteg och att jag faktiskt blir bättre och inte tvärtom.
Jag kan dock inte sluta tänka på att det aldrig skulle ha gått så här långt egentligen, men jag kan inte göra någonting åt det.
Det jag kan göra nu är att träna på och försöka att fokusera på det bättre och det är vad jag gör.

Jag hoppas att även alla andra som går igenom någonting mindre roligt kämpar på och försöker att fokusera på det positiva.
Vi är inte ensamma och det vi går igenom gör oss starkare, kom ihåg det.