❅ Lite träning och snack om svaghet ❅

 
Tidigare idag så var jag ute på en promenad i det fina vädret, kändes jätte skönt och härligt.
Sedan när jag kom hem så gjorde jag lite mat och nu har jag precis suttit lite på träningscykeln plus gjort lite andra övningar. Styrkan i benen är något som jag verkligen måste bygga upp. Det är i dem som jag är svagast och dem behöver man. Är fortfarande riktigt svag och jag vet om att om jag faller, så kan jag inte ta mig upp själv om jag inte krälar upp i soffan här hemma på något sätt. Men vem vet, tänk om jag skulle falla ute någon gång när jag är ute och går själv? Kan faktiskt hända när som helst, var som helst och hur som helst.

Jag säger ofta att jag ska lägga ner mycket mer tid på träning och bygga upp styrkan igen. Men det är så otroligt svårt.
Även om jag kommer igång med träningen så håller det inte i mer än ett par dagar. Jag har ett uppehåll och sedan kommer jag igång ett par dagar igen. Det är så mycket lättare att säga än att faktiskt göra det. Det känns bra i stunden, men sen så kommer någonting i vägen och man tappar helt enkelt lust och ork till det eller bara glömmer av det på något sätt. Jag är nog långt ifrån att vara ensam om att det händer.

När man är såpass svag, så orkar man heller inte hur mycket som helst. Det tar emot och känns i varje kroppsdel.
Huvudsaken är iallafall att jag inte gett upp det helt och hållet utan faktiskt är ute och går, sitter på cyklen ibland och hittar på andra saker för att hålla igång kroppen så mycket som möjligt.
 
Jag måste också "stretcha" hälsenebanden som dragit ihop sig lite. Det märks genom att man inte riktigt kan sätta ner fötterna i marken helt och hållet. Jag själv stör mig inte alltid på det då det mest är i ena hälen och det märks inte när jag lägger mer tyngd på ena benet.

Jag ger träningen hemma en chans till. Klarar jag det inte på egen hand så får jag ta hjälp utav någon sjukgymnast.
Jag försöker, det är det viktigaste och jag tänker inte ge upp heller. Kämpa för det bättre!
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Skriv din mailadress (bara jag som ser den)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • Till bloggens startsida


  • Jag skriver inte bara för min skull utan även för att nå ut till andra som sitter i samma båt eller som går igenom någonting liknande. Vi får aldrig glömma att vi inte är ensamma.

    Jag är en tjej på 20 år som är bosatt i Halmstad. Jag insjuknade för första gången år 2003, 9 år gammal. Fick sedan mitt första skov år 2008 och är nu inne i ett nytt. Jag kämpar på var dag för att ha ett så stabilt liv som möjligt. Det är många motgångar och en lång väg att vandra. Men jag vet att jag kommer klara det. Jag har gjort det tidigare så varför inte nu?

    Har ni några frågor eller liknande så är det bara att skriva eller kommentera.

    Får klart inte glömma:

    Jag har min kära lillasyster att tacka för att denna bloggen äntligen har kommit igång. Det är hon som har hjälpt mig med designen.

    Dermatomyosit är en kronisk inflammatorisk hud och muskelsjukdom som kännetecknas av muskelsvaghet och/eller muskelvärk samt inflammation i muskelvävnad och hud. Orsaken är okänd men man anser att sjukdomen är autoimmun. Det innebär att kroppen bildar antikroppar med sina egna celler. Det är en reumatisk sjukdom som är väldigt ovanlig. Dem vanligaste symtomen är muskelsvaghet,trötthet och muskel/ledsmärtor. Mail:
    [email protected]

    Instagram:
    Baraalexandra