Idag skulle jag ta beslutet om jag vill praktisera på bondgården eller inte. Ett väldigt svårt beslut.
Men efter att ha tänkt efter en del och försökt lista ut vad JAG vill och inte vad alla andra vill att jag ska göra eller välja, så kom jag fram till att jag lägger det åt sidan lite. Och innan folk börjar tänka att jag borde sagt ja osv, så vill jag förklara att jag gör det här för mig själv. Så fort jag kliver ut ifrån dörren helt själv så känner jag mig otrygg, jag tänker efter en extra gång för varje steg jag tar, jag är rädd för att någonting ska hända. Därför vill jag nu ge träningen nästan all min energi, för att jag ska kunna ta dem där stegen ensam och hela tiden känna att jag är säker. Jag vill känna mig orädd och att jag faktiskt kan lita på mig själv och min kropp.

Många tänker säkert "men där finns människor som hjälper dig". Och ja, självklart. Det finns det överallt, men jag vill inte hela tiden behöva vända mig till andra, be om hjälp och förlita mig på dem. Jag vill klara mig själv och samtidigt känna att jag klarar allt på egen hand. Jag vill inte vara beroende av andra människor och jag vet själv om att jag kan träna upp min styrka och leva i stort sätt så som jag gjorde förut. Jag vill inte att andra ska försöka rikta in mig på den väg dem tror är rätt för mig eller ta mina beslut åt mig. Jag vet vad jag klarar och inte klarar, jag vet vad jag behöver och vad jag inte behöver. Jag följer den vägen som jag tycker känns tryggast och rätt. 

 

Jag lägger inte allting åt sidan, det får ingen tro. Jag behöver bara fokusera på en sak i taget just nu.
Och självklart är träningen viktigast för mig, och jag tror att ni håller med mig?

 

Bortsätt ifrån allt det så mår jag bra, det mesta flyter på och jag känner mig bättre. (: