❅ Dikter ❅


Känner att jag hade lite flyt idag så jag satt och skrev en varsin liten dikt till alla i familjen.
 
Pappa:
Pappa, jag är så otroligt glad över att du ställer upp och finns för mig, det gör mig glad över att jag verkligen vid min sida har dig. Vi har alltid lika roligt ihop och ibland vill man ställa sig ut mot havet och göra ett glädjerop. Du har nästan alltid ett leende på läpparna och jag är stolt över ditt mod, jag är också väldigt glad över att kunna säga att jag har ditt kött och blod. Jag älskar dig, hoppas du vet, du kommer alltid att vara den där glädjespridande pappaget.
 
Mamma:
Mamma, du har dina stunder som alla andra då du sjunker ner, men jag är glad att det blivit bättre, att dem försvunnit mer och mer. Du är stark och jag tror på dig, du är en verklig och trogen kämpartjej. Utan dig så vore jag inte hel, du är min andra halva, min halva del. Jag är stolt över att kunna säga att jag är din dotter, det är som när man vinner en massa pengar på trisslotter. Glädjen som skapas finns alltid där, jag älskar dig och vill för alltid ha dig här.
 
Syster Angelica:
Älskade syster, att du överhuvudtaget finns i mitt liv är som den känslan man fick när man som liten tog sitt första kliv. Jag är stolt över allt du gjort och över allt du gör, jag vill att du ska veta det för det är inte alltid det är något du ifrån mig hör. Jag vet att jag alltid kan lita på och vända mig till dig, du är i mina ögon världens bästa tjej. Vi träffas sällan för att du bor så långt borta, och när vi väl träffas så känns stunderna för korta. Jag önskar du var vid min sida varje dag, du gör mig alltid så otroligt glad. Men oavsett så älskar jag dig mest, du är en av mina förebilder och helt enkelt bäst.
 
Syster Idah:
Vi må ha dagar som är upp och ner, negativa som positiva känslor som blir fler och fler. Tillsammans ska vi vandra, jag och du, inte bara då, och inte bara sen utan även nu. Jag vill att du ska veta att du är min syster och betyder mycket för mig, jag hoppas även att du känner detsamma om eller för mig. Att vi ibland faller kan kännas som en evig kamp, men vi tar oss alltid upp ifrån den så kallade ramp. Jag skriver denna dikt för att förmedla ett och annat, du är aldrig ensam, jag finns här och har alltid stannat. Jag älskar dig och det kommer jag alltid att göra, jag ska se till att det även är något som du oftare får höra.
 
Syster Amanda:
När jag var tre hela år så kom du till världen, tänk..jag hade fått en lillasyster och har även idag kvar den glädjen. Vi delar många härliga skratt, Varje gång vi ses, skriver eller pratas vid, dag som natt. Vi är olika men ändå lika som bär, bandet som systrar är något som jag håller kär. Jag kommer alltid att finnas här vid din sida, genom allt det negativa ska vi tillsammans lida. Hand i hand tar vi oss alltid upp, du kommer för alltid att vara min lilla mupp. Jag älskar dig och kommer alltid att göra det, jag hoppas verkligen att det är någonting som du vet.
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Skriv din mailadress (bara jag som ser den)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • Till bloggens startsida


  • Jag skriver inte bara för min skull utan även för att nå ut till andra som sitter i samma båt eller som går igenom någonting liknande. Vi får aldrig glömma att vi inte är ensamma.

    Jag är en tjej på 20 år som är bosatt i Halmstad. Jag insjuknade för första gången år 2003, 9 år gammal. Fick sedan mitt första skov år 2008 och är nu inne i ett nytt. Jag kämpar på var dag för att ha ett så stabilt liv som möjligt. Det är många motgångar och en lång väg att vandra. Men jag vet att jag kommer klara det. Jag har gjort det tidigare så varför inte nu?

    Har ni några frågor eller liknande så är det bara att skriva eller kommentera.

    Får klart inte glömma:

    Jag har min kära lillasyster att tacka för att denna bloggen äntligen har kommit igång. Det är hon som har hjälpt mig med designen.

    Dermatomyosit är en kronisk inflammatorisk hud och muskelsjukdom som kännetecknas av muskelsvaghet och/eller muskelvärk samt inflammation i muskelvävnad och hud. Orsaken är okänd men man anser att sjukdomen är autoimmun. Det innebär att kroppen bildar antikroppar med sina egna celler. Det är en reumatisk sjukdom som är väldigt ovanlig. Dem vanligaste symtomen är muskelsvaghet,trötthet och muskel/ledsmärtor. Mail:
    [email protected]

    Instagram:
    Baraalexandra