❅ Gympass nummer tjugotre ❅

 
Lägger upp det här inlägget ett par dagar senare då jag inte mått speciellt bra psykiskt och gör det egentligen inte nu heller. Sätter mig ner här nu och skriver det lite snabbt så att det är gjort så kan jag släppa det tills nästa inlägg ska upp igen. hehe. (:

Träningspasset började självklart med uppvärmning 10 minuter på cykeln och sedan 10 minuter på rodsmaskinen.
Jag lade mig sedan på britsen för att göra dem övningarna som jag kommit igång med helt och hållet. Jag gjorde alltså situps, bäckenlyft, benpendling och en ryggövning. Jag gör alltid 15 gånger 2 när det gäller varje övning, det har jag nog glömt att berätta. Jag gick sedan bort till min sjukgymnast där vi satt oss ner på golvet och sträckte ut benen lite för att sedan ta oss upp 3 hela gånger. Första gången så hjälpte hon mig upp men dem två andra gångerna så tog jag mig upp helt själv med hjälp utav en brits som var lite högre upp. Förstår ni? jag tog mig upp helt själv även om jag tog hjälp utav den. Det gjorde mig så otroligt jävla glad. Snart så kommer det att gå ännu bättre och tillslut så reser jag mig upp utan problem (förhoppningsvis). GLAD TJEJ SOM GÖR FRAMSTEG.
Jag gick sedan vidare och körde lite armar och övre rygg med en maskin vilket också går lättare. I och med att det går lättare så innebär det antagligen att vi snart kan höja vikterna där. Känns också riktigt bra. Mellan varven med den maskinen så körde jag hällyft och då kör jag 30 varje gång och jag gjorde det 3 gånger. Dock så körde jag 40 den sista så att jag kom upp i 100 totalt. Kämpigt, men jag gjorde det. Dem två sista övningarna gjorde jag med ett par hantlar. Dock så var det egentligen inte dem sista med tanke på att vi begav oss bort till en trappa där hon visade en sak som jag kunde göra hemma som jag då fick testa att göra på plats innan. Handlar mest om att gå upp och ner för alla trappsteg och även på sidan. Vi får se om jag orkar att ta tag i det. (:

Jag fick väldigt lite sömn natten innan men jag var ändå väldigt pigg i kroppen som ni kanske märker.
Jag är stolt över mig själv. Jag menar det verkligen helt och hållet den här gången när jag säger/skriver det. (:
 


För er som är nyfikna när det gäller den psykiska biten så är det saker som har hänt inom familjen.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Skriv din mailadress (bara jag som ser den)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • Till bloggens startsida


  • Jag skriver inte bara för min skull utan även för att nå ut till andra som sitter i samma båt eller som går igenom någonting liknande. Vi får aldrig glömma att vi inte är ensamma.

    Jag är en tjej på 20 år som är bosatt i Halmstad. Jag insjuknade för första gången år 2003, 9 år gammal. Fick sedan mitt första skov år 2008 och är nu inne i ett nytt. Jag kämpar på var dag för att ha ett så stabilt liv som möjligt. Det är många motgångar och en lång väg att vandra. Men jag vet att jag kommer klara det. Jag har gjort det tidigare så varför inte nu?

    Har ni några frågor eller liknande så är det bara att skriva eller kommentera.

    Får klart inte glömma:

    Jag har min kära lillasyster att tacka för att denna bloggen äntligen har kommit igång. Det är hon som har hjälpt mig med designen.

    Dermatomyosit är en kronisk inflammatorisk hud och muskelsjukdom som kännetecknas av muskelsvaghet och/eller muskelvärk samt inflammation i muskelvävnad och hud. Orsaken är okänd men man anser att sjukdomen är autoimmun. Det innebär att kroppen bildar antikroppar med sina egna celler. Det är en reumatisk sjukdom som är väldigt ovanlig. Dem vanligaste symtomen är muskelsvaghet,trötthet och muskel/ledsmärtor. Mail:
    [email protected]

    Instagram:
    Baraalexandra